Första ordet - tack

Precis som alla föräldrar har vi ju hört att Appen absolut sagt "Mamma" när han tjatat mamamamama (typ det första ljudet en liten får ur sig). Och visst förstår vi ju när han säger att han vill ha mat - "Namnamnam" (eller är det samma ljud som helt säkert är Mamma?). "De?" är ju ett solklart "Vad är det där?".

Men om man bortser från den typen av föräldrafantasier så är helt klart Appens allra första ord "Tack". Han säger det alltid när han har fått någonting och han säger det bara en gång (inget tatatata). Trevlig pojke det där.

Hej och tack!

BVC - va e de?

Alltid lika spännande att gå till BVC. Den här gången på en lite sen 1års-kontroll för Appen. Skötte sig superbra. 10kg, 81cm och en spruta i varje lår (bästa storebrorsan höll handen igen när han fick sprutorna). Frosch var för övrigt 81cm när han var 1,5 år.

Frosh snackade sönder doktorn (sin BVC-sköterska dissar han lite). Han såg till att doktorn mätte och vägde honom. 15,5kg, 99cm och ingen spruta. Appen kommer för övrigt att vara 99cm innan han är 2,5 år (om han fortsätter följa kurvan).

De va de.

Snickesnackarn

Jag och Frosh var på vårfest på mitt jobb igår kväll. Strax innan vi skulle hem träffade vi på en av Froshs kompisar från förskolan. Hon, hennes mamma och syster var på väg hem och efter en liten pratstund så sa tjejens mamma:

-Då ses ni imorgon då Frosh?
-Nej, då är jag sjuk.

Mamman hade svårt att hålla sig för skratt redan då Frosh väldigt fysiskt berättat hur han fått en fotboll i ansiktet. Efter sjukdomsprofetian bröt hon nästan ihop.

I morse vid förskolan träffade vi samma mamma (som var glad att se att Frosh inte var sjuk). Frosh drog då ett långt utlägg om att när han blir 4 så blir han storebror till Appen. Jag lät honom hållas.

Appen har börjat spontangå mycket mer nu. Spelar tom lite fotboll.

Jag har blivit polare med Pidde P.

Stampe sparkar på saker hon inte bör sparka på.

Heja Sverige!

Nej, jag är inte han

Igår hade jag en sms-konversation med en man som trodde att jag var Jörgen Waltersson. Det har var kanske inte så överraskande. Men han trodde att jag var en annan Jörgen Waltersson (eller kanske en Jörgen Valtersson. Vi är ju trots allt 2 eller 3 i Sverige (och världen?), så det är ju lätt hänt.

I natt ska Stampe sova över med sina 5-åringar. Jag ska sova kvar hos mina 1- och 3-åringar.

Glad förskolans dag!

1-åringen som förs fram

Igår var det svensexa för Hagge. Min rygg höll i 45 minuter innan jag åkte på (vad som senare skulle visa sig vara) ryggskott. Adrenalin, lite alkohol och rörelse gjorde att jag kunde vara med i 7 timmar till innan jag fick slänga in handduken. Var väldigt trevliga 7 timmar om man bortser från ryggen och ryktet säger att kvällen fortsatte lika fint.

Idag var det 1års-kalas för Appen. Jag kanske inte hade varit superproduktiv om jag festat hela natten innan, men jag var helt oduglig när jag nästan bara kunde hålla mig i vertikal position. Vi är fruktansvärt lyckligt lottade att vi har vår Stampe. Jag tror att uttrycket "When the going gets tough, the tough get going" skrevs om henne.

Godnatt!

Vargen

"Det enda sättet att få någon att sluta vara dum, är genom att vara snäll." - Högtalarrösten i Bamses Värld

Koll på mården

Blev en tur till Kolmården idag. Planen fanns sen innan, men vi tog ett beslut i sista sekunden för att se i vilket skick min rygg var (ännu mer ovisst efter spelkväll kvällen innan (påminn mig att jag ska bränna tärningarna till Risk GoT)). Sista sekunden blev sen ännu senare då vi inte hittade 2 av 3 årskort (bara Frosh som har koll på grejerna). Till slut lyckades vi ändå få det till att vi skulle få nya kort mot en kostnad på 100:-. En kostnad som jag på plats lyckades kollra bort så det blev väldigt gratis.

Blev en väldigt lyckad dag på Kolmården. Frochs bästa var suget i magen vid nya attraktionen Mini Hopp. I övrigt så är delfinerna alltid värda ett omnämnande, den lilla noshörningen var sötast och hornen på ett djur jag inte minns namnet på var magiska. Skönt också att ha årskort så man inte känner att man måste hinna med allt (särskilt med en rygg som inte vill stanna vid allt).

Appens nuvarande personbästa: 16 (pyttesmå) steg.

God afton!

Han kan gå

Min nacke (som väl är en del av ryggen, typ) har krånglat de senaste veckorna, så jag håller mig borta från mobilen i stor utsträckning. Därav väldigt sparsamt med blogginlägg.

Kort sammandrag innan nacken blir arg:

*Appen kan gå! Tror inte han har förstått det ännu, men om han tror att man håller så går han.

*Game of Thrones är spännande. Go Arya! 3 avsnitt kvar.

*Fantastisk tv-vår med Mästarnas Mästare, Amazing Race, Bäst i test och GoT.

*Appen är segsövd för tillfället. Men han kan gå!

*Frosch har fått en ny cykel. Han älskar den och cyklar på jättebra. Har lyckats krascha en gång trots stödhjul, men det var inget jämfört med spring-kraschen då han skrapade upp det mesta.

*Stampe har fått en ny cykel. Hon är också jätteduktig.

*Idag firade vi Valborg hos Mini-Nilssons. Strålande väder, fantastiskt god mat och otroligt självgående barn. Bådar gott inför Västervik.

Glad Valborg!

Snorpåsken

Nu har vi firat påsk. Appen firade med att bli dunderförkyld, vilket påverkade själva firandet på exakt tre till fyra sätt: 1) När man är dunderförkyld är det svårt att vara samma glada bebis som man brukar, även om det är påsk. Han har ändå varit en kämpe och försökt busa till det så gott han orkat. 2) Appen var inne i en dålig sovaperiod redan innan han blev förkyld. Nu har han två påsktrötta föräldrar. 3) Vi åkte hem typ 15 timmar tidigare från Vimmerby. Vi han ändå med nästan 2 hela dagar där och det var påskägg, vackert väder och bra studenterbjudanden. 4) Det blev inget påskfirande med WiBarna. 5) Jag har läst mycket mer i min bok när jag nattat Appen så många gånger. Kan verkligen rekommendera "3 timmar" som boken då heter. Däremot kanske man borde börja med "3 sekunder" som om jag förstått det hela rätt är första boken i en serie om tre (kommer som Hollywoodfilm i augusti). Finns givetvis även en "3 minuter" som utspelar sig mellan de bägge andra böckerna. En riktig "jag vill inte lägga ifrån mig"-bok. --- Sen vill jag bara hälsa till fröken Roland att "Kolsyran döljer den söta smaken plus att kolsyrad dryck upplevs som kallare". Så du kanske har rätt i att det inte är så stor skillnad på Apelsin-mer och Fanta. Det kanske är kolsyran som på något magiskt sätt lyckas göra hela den enorma skillnaden vad gäller sliskighet och uppfriskighet. Nu var ju källan till det där citatet Flashback forum vilket med största sannolikhet är världens sämsta källa näst efter "En som min kusins kompis flickväns lillebror träffade". Jag vände mig därför till en partisk källa i form av av gasspecialisten AGA. De hävdar med bestämdhet att "Tester tyder på att kolsyra aktiverar de sura receptorerna i smaklökarna och gör så att drycken upplevs mindre söt. Kolsyran tycks också öka doften. När bubblorna i den sprudlande drycken spricker, finfördelas vätskan som en spray och fler doftmolekyler når näsan.". Det tyder på att vi bör ombearbeta vår affärsplan fröken Roland. Och när jag var inne på AGA.se insåg jag att det finns väldigt många fler gaser än kolsyra/koldioxid. Jag föreslår att vi börjar testa att blanda i olika gaser i stilldricka och ser vilken/vilka gaser som ger bäst effekt. Glad påsk till alla!

Häng inte läpp

När jag kom hem med Appen i torsdags efter att ha lämnat Frosh på förskolan, så tänkte Appen knalla (eller ömsom krypa ömsom gå med stöd) ett varv runt matsalsbordet. När han är längst bort på andra sidan och ska runda hörnet så hör jag att han ramlar och sedan skriker rakt ut. När jag kommer fram så är det redan blod på golvet och det fortsätter att forsa. Ser ju att det kommer från munnen, men inte mer än så. Tänker att jag ska lägga honom i min famn för att kunna se in i munnen. Då börjar han gurgla i blod och jag inser att det blir sittande tröstande och att låta munnen försöka läka sig själv. Har noll koll på munnar så jag försöker ringa någon som kan berätta om det kan vara något vi bör göra direkt. Vänta på folktandvården i en timme eller på 1177 i 40 min?

När jag till slut fick tala med någon kunnig så hade Appen gråtit färdigt, somnat, sovit under uppsyn, vaknat och på eget initiativ tagit nappen. Så då kändes det ganska lugnt (även om det såg riktigt otrevligt ut under överläppen). Tur att man läker bra i munnen. På måndag ska de kika så att inte vuxentänderna påverkats av fallet.

---

När Frosh och jag skulle åka och hämtade pizza idag så passerade vi några barn som spelade bandy en kort bit bort längs gatan. Bredvid dem satt en lillasyster (min gissning), i typ Froshs ålder, som vinkade glatt när vi passerade. Frosh vinkade glatt tillbaka.
-Det där var min bästa kompis.
-Jasså? Har du träffat henne förut?
-Ja.
-Jaha? Var då?
-I en dröm.

Godnatt!
Dröm sött!

Trea nolla

Då kan jag pricka av att ha sålt mina första e-böcker. Det var nog i januari jag kunde pricka av det egentligen, men jag får rapporter kvartalsvis. Häftigt.

Idag var jag och Frosh på "Farmors jobb" och badade. Var ju typ varje vecka ett tag, men nu var det länge sedan för mig. Kul.

Sist, men allra viktigast, vill vi skicka det störstaste av grattis till syster/svägerska/moster Roland som fyller jämnt idag. Stort.

God afton!

Gå bort

Något förvirrande när man klarar av att gå i klassrummet max 10 minuter innan ryggen gör så ont att man vill lägga sig i fosterställning under någons bänklock, men det går typ smärtfritt att springa intervaller i skogen (förutom att det inte får bli några gå-partier i intervallerna).

Kämpa på!

Dödens kyss

I lördags åkte vi tillbaka till år 1941 och till Mauritzberg slott. Där löste vi en mordgåta. Det var Tjofflas 40års-present.

Vad var det då vi gjorde egentligen? Jo, vi följde ett morddrama som utspelade sig på slottet genom att följa efter de olika karaktärerna. Varje gång en scen utspelat sig mellan 2 personer fick man välja vem av dem man skulle följa efter därifrån. Sedan körde de hela dramat en gång till och då kunde man ju ta rygg på andra karaktärer. Jag tror vi gick runt där i typ 2 timmar. Sista timmen var jag övertygad om att min rygg när som helst skulle falla i bitar.

Sedan fick vi äta en riktigt fin 3-rätters (och värktabletter om man behövde) och ta hjälp av vad de andra i sällskapet sett i slottet. Sedan var det att klura och lägga en kvalificerad gissning med bra förklaring och hoppas på att slutscenen spela ut så som man hoppats. Jag, Tjoffla och b gissade rätt, men jag kanske inte ska vara för katig över det då jag försökte övertala andra att gissa på andra mördare för att vi inte skulle lägga alla ägg i samma korg. Tjoffla var dessutom den som klurade ut den klurigaste saken. Tyvärr var det ingen från vårt sällskap som vann högsta vinsten, men det var en ren domartavla.

Riktigt kul grej. Hoppas Tjoffla uppskattade det lika mycket. 

När vi var iväg och löste mordgåta, så ställde morfar och lillmoster upp som barnvakter. De skötte sig utmärkt alla 4. Stort tack!

Konversation om namn:

Lillmoster: Alla namn är ju påhittade från början.

Frosh: Inte Fåret Shaun...

The day of the Stampe

Redan i unga år satte jag upp det försiktiga målet att jag skulle bli världens bästa pappa (tror inte ens jag hade bestämt mig om jag ville ha barn). Får väl utvärdera om 15-18 år eller så hur det har gått med det målet. När jag blev ihop med Stampe var det Inte för att jag trodde att hon skulle bli världens bästa mamma. Det blev en ren bonus när det visade sig att hon blev det. Allt det som faktiskt gjorde att jag föll för henne har ju visat sig vara äkta och ständigt överglänsande sig självt. Mer detaljer om vad de sakerna var/är kommer på vår bröllopsdag (om jag kommer ihåg att skriva det inlägget). Just idag vill jag bara skriva GRATTIS på födelsedagen till mitt livs kärlek - Stampe.

Elias

Sigurd Slåttebrekk. Om jag var tvungen att byta namn med någon skulle jag nog byta namn med Sigurd Slåttebrekk. Vem det är? En norsk klassisk pianist och, framför allt, skapare av barnprogrammet om räddningsbåten Elias. Men vem han är är inte lika coolt som vad han heter.

Vi var på utvecklingssamtal med Frosh här om dagen. Han verkar trivas och utvecklas bra. Verkar även som att han luras när han säger att han leker själv hela tiden på förskolan. Känns väl rimligt iofs då han alltid leker med kompisarna i lekparken efter förskolan.

Nu ska jag planera in ett utvecklingssamtal med Appen här hemma. Ska även planera in mitt sista utvecklingssamtal på jobbet (som skjutits upp 4 gånger (dubbelbokade föräldrar - sjukt barn - sjuk lärare - sjukt barn)).

Tjo!