Parti parti

Igår var Frosch på sitt första skolparty. Det var fest i hela den lilla skolan med olika teman i olika rum. 2 timmars partaj, förskoleklass och årskurs 1. Frosch var sjukt taggad innan och verkade nöjd efteråt.

Appen längtar också efter torsdagarna. Då är det gympa. Funkar fantastiskt bra (även om han alltid blir lite orolig innan, när han blir osäker på om bästa kompisen ska vara med eller inte).

Själv kanske jag inte har torsdag som favoritdag, men det är ju bättre än att vakna upp en fredagsmorgon med halsont och degighet i kroppen. 

Stampe har tagit med barnen till Vimmerby. Jag tänkte följa med, men kunde inte lämna halsen själv hemma.

God afton! 

Sånsöndag

Idag har vi äntligen lyckats få Appen klippt. Ska väl tilläggas att det inte han som protesterat utan förkylningar som motarbeta oss. Nu är han nyklippt och fin.

Frosch och jag hann under tiden med att hjälpa en typ 3-åring som tappat bort sin pappa på Maxi. Man såg hur Frosch nästan fick panik bara av att leva sig in i killens situation. Men vi löste det lugnt och sansat. 

Vi hann även med en lång promenad till Kalkbrottet med farmor, farfar, Pompe pch Bergarna. Långt, fint och härligt. 

Nu: Mer NFL

Lill-vabbdag

Det är VAB-vecka. Appen, som vanligt, som är förkyld. Stampe tog mån-tis och jag tar resten. Vabbandet började inte strålande.

Hade räknat ut att vi skulle behöva börja klä på oss vid 7:30 för att ha god marginal till Froschs skolbuss.

7:28

We got a situation. Code Brown. Ingen olycka eller så alltså, men det fanns ett skriande behov av ett besök till toaletten för bussåkarn.

7:38 

8 minuter sent påbörjas påklädning. Allt går relativt smärtfritt och det känns som att de goda marginalerna var till för just sådana här grejer. 

7:49

Frosch ser has buss anlända till skolan. 

7:50

Parkerar cykeln bara för att inse att nyckeln inte ligger i väskan där den alltid ligger. Alltid förutom just nu alltså. 

Strax där efter

Frosch springer ifrån mig och Appen (som jag balanserar i cykelstolen) för att hinna fram till ledet innan alla gått på. Kommer fram när ungefär hälften kommit på.

Bra att börja med marginaler iaf. Det sämsta var att jag inte han säga mer till Frosch om nyckeln än "Jag löser det" och jag vet ju hur mycket han oroar sig.

Sedan hade vi en bra VAB-dag. Fifa 08, höstfixa i trädgården, leka i nyfixade lekparken och lite sådär.

Sedan åkte jag till vårdens slutstation igen. MMR. Var det mest givande besöket hittills (även om det inte säger något). Fick lite ergonomiska tips och ska nog få testa lite medicinsk yoga (trots att hela MMR går ut på att man ska sluta leta lösningar och acceptera smärtan).

Sedan lyssnade jag vidare på When We Were Kings poddavsnitt om Indios de Ciudad Juares säsong 2008/2009. Gav lite perspektiv på tillvaron. Mänsklighetens sämsta sidor och så liiite fotboll.

Avslutade starkt med att trycka ner korken i flaskan med rödvin som skulle öppnas Lill-lördagen till ära. Gör inte det. Korkar ska uppåt. Annars kan det nämligen bli en rödvinsfontän. Rödvin över hela mig och halva köket. 

Jörgens bästa tips mot Alla typer av fläckar:

Glöm alla husmorsknep med olika produkter till olika fläckar, glöm alla dyra fläckborttagare och skit helt enkelt i att ens tänka. Slit av dig kläderna och kasta dem vid närmaste vattenutkast och bara dränk allt i så mycket vatten som möjligt. Varmt vatten är att föredra men det viktiga är Snabbt och mycket vatten. Hindra fläcken innan den satt sig. Varje sekund räknas.

God afton! 

Årets första icke-träning

Förra veckan var det avslutning på Froschs fotboll. Idag var Skogsfruns inte öppet, så Stampe frågade grabbarna vad de ville göra istället. De ville, inte helt oväntat, spela fotboll. Jag slog på stort och tog med dem upp till Tellbyvallen. Jag passade på att byta om till fotbollskläder jag också. "WOW! Vad snygg du är!", sa Frosch. "Är jag snygg?", svarade jag. "Ja, du ser ut som en riktig fotbollsspelare." 

Sedan blev det dryga 1,5 timmar på Tellbyvallen innan jag lyckades övertala grabbarna att åka hem. Hann bli lite kompis med vaktmästaren också. Det är alltid en bra idé att vara kompis med vaktmästaren. Administratörer och vaktmästare. 

Jag höll på att skrämma livet ur Frosch när vi spelade också. Han skulle rulla in bollen i öppet mål och min kropp kunde inte låta bli att glidtackla. Inte mot honom givetvis utan mot mållinjen för att stoppa skottet. Om jag kan glidtackla med min rygg? Min rygg är gjord för glidtacklingar. Kasta inkast - Nej. Stanna upp i en löpning - inte alltid. Lyfta ett knä för fort - farligt. Glidtackla - inga problem. Frosch blev rädd, men överlevde. Det blev hörna. 

Appen har börjat som sin bror att kommentera när han spelar. Härligt med 2 kommentatorer till matchen. Roligast var ändå att han ändå hann med att ropa "Härligt nummer 3!" till mig hela tiden. 

Nu ska vi se på film. 

Ciao! 

Lång första mening

När klockan är 14:00 (=eleverna är jättetrötta), eleverna samlas igen efter att ha räknat matte i 3 olika rum, man är ensam i klassrummet, några elever bara vill räkna några tal till, några "glömt" att stänga bänklocket, många vill småsnacka med bänkgrannen som återvänt, ett par vill hojta till kompisen i andra änden att de ska leka efter skolan, 5 försöker få min uppmärksamhet för att visa vad duktigt de räknat, en sjunger en sång, en har lärt sig att spela på sitt sudd, en försöker lära sig spela på sitt sudd, 2 börjar skojbrottas när de möts på väg tillbaka till sin plats och jag har tänkt att jag ska knyta ihop mattelektionen lite snyggt. Då velar man lite mellan att smyga ut genom bakdörren (ja, vi har en sådan i just det klassrummet) eller att skrika rakt ut. Men när man genom kaoset ser att "just det, biträdande rektorn står ju längst bak i hörnet och tittar", då tänker man "lågaffektiv, högeffektiv, lågaffektiv, högeffektiv". Jag särade brottarna, fick till en bräcklig tystnad, delade ut en lågaffaktiv hårtork och lite arbetsflitsberöm. Sedan lämnade jag över till fritids, rann ut genom vanliga dörren och gömde mig i kopieringsrummet.

Nu känner jag mig ändå lite nöjd med att jag löste situationen och dessutom har jag fått mycket kopierat.

Skönt också sen att fylla på med energi det sista man gör innan man lämnar skolgården. Blev stoppad av en förälder ("visst är det du som har matte i 2an?" inledde hon med) som öste en stor spann med beröm över mig utifrån vad hennes dotter berättat. Jag har visserligen bara undervisat hennes dotter i 28 dagar och hon är en av 94 nya elever för mig, så jag kan omöjligt ha gjort så stor skillnad ännu, men jag sög ändå åt mig som en svamp.

Sedan cyklade jag till Froschs fritids för att inse att de var på utflykt (men med cykeln kvar på skolan). Det är dock en helt annan historia, som slutar med att vi bara blev lite sena till hämtningen av Appen.

Imorgon är en annan dag. 

Schalom! 

Aj aj aj

Vi inledde veckan med att Appen fick en pinne inköttad under läppen, på förskolan. Blev en rejäl fåra i tandköttet. Blev ett besök hos tandläkaren som han skötte exemplariskt. Verkade vara lugnt med tänderna, men vi har fått badda såret med äcklig vätska för att förhindra infektioner. 

Följde upp det i fredags med att Frosch kraschade med kicken och tog emot sig med ansiktet. Sår på näsan, sår på överläppen, fläskläpp, tilltufsat tandkött och ömma tänder. Verkar ändå ha klarat sig bättre än det ser ut. Ska dock kontakta tandläkaren imorgon för att få kolla upp tänderna. 

Stampe har inte kraschat. Hon bara hostar och hostar och hostar. Så fort hon ska sova. Jag hostar inget alls, men har fått rejält ont i halsen. Utan att krascha. Blir lite isolering ett tag.

Nu ska jag fira Arsenals seger över Tottenham med en smarrig halstablett. 

North London is red! 

Äntligen match

Frosch har väntat och längtat i ett år. Jag har oroat mig i ett par veckor att Frosch skulle bli sjuk precis nu. Men, han höll sig frisk och nu har han äntligen fått spela sina första matcher.

Han var lite mer ofokuserad och försiktig än hur han brukar vara på träningarna, men han var fantastiskt duktig och hade otroligt kul. Topp 3 när pappahjärtat blev som allra gladast:

3: När han tog en löpning hem över hela planen (iofs bara 15m) och klev in och bröt ett friläge. 

2: När hans lagkamrat som först inte vågade vara med väl klev in på planen så möttes han av en high five från en superglad Frosch.

1: Hans eufori när han sprang för att fira med kompisarna efter sina mål. 

Topp 3 för tränarhjärtat:

3: Att vi spelade bättre fotboll än vad som egentligen var effektivast på de här små sargade planerna (tjonga - spring hade lett till fler mål). 

2: När en motståndare blev fäld och 2 BKL-spelare springer fram och tar hand om honom när han blir liggandes. 

1: Att alla var delaktiga och så glada.

BK.... LJUNGSBRO! 

Riktat oflyt

Ett tag trodde jag att jag inbillade mig att allt gick emot mig för tillfället. Sedan kollade jag regnradarn innan jag skulle cykla till jobbet... 

Gymnast

Idag fick Appen äntligen gå på en aktivitet. Frosch har gått på simskola. Frosch har gått på fotbollsträning,ä. Frosch har fått gå ut själv och leka. Nu var det äntligen Appen som fick gå och brorsan som fick stanna hemma.

Om man jämför med de andra barnen så gick det väl inte toppen. Om man jämför med Frosch gymnastikkarriär så gick det fantastiskt. Om vi struntar i att jämföra så är jag stolt över honom. Det var läskigt, han försökte från start (med lite extra närhet), han bröt ihop och gick undan, men till slut kom han tillbaka och var fullt ut med på den senare delen av passet.

Modig - Att våga göra någonting trots att man egentligen inte törs.

-------

Idag fick jag känna på hur det är att vara rockstjärna eller nåt. Jag klev in i matsalen, på jobbet, på jakt efter en kollega. Då bryter ut jubel ut som nästan lyfter taket. Bugar lite och tar emot ovationerna. Då övergår det till ett skanderande: Jörgen! Jörgen! Jörgen! Mina söta gamla elever (numera fyror) satt och åt och hade tydligen saknat mig. Allra gladast blev jag nog ändå åt att de blev tysta direkt av ett "Sch!" och en armrörelse.

Ciao! 

Favorituttryck

Varje morgon när vi ska någonstans så frågar Appen: "Pappi... Jag gå i långväg?" 

Gå i långväg. Jag ska försöka jobba in det i SAOL eller var man nu hittar uttryck.

Gå i långväg - att gå långt i förväg.

Nu slår vi grekerna i fotboll. Heja heja! 

6 år och magisk

Idag fyller Frosch 6 år! Denna underbara lilla varelse. Det blev en födelsedag som visserligen var snorig på sina håll (Stampe och Appen), men som jag ändå tror var en uppskattad födelsedag. Amerikanska pannkakor till frukost och presenter i sängen (minecraft-lego, bok om Pokemon, pokemon-lego, nyaste delen av Handbok för superhjältar och så en hett efterlängtad skateboard).

Sedan hann vi med favoritsysselsättningen fotbollsträning, se lite fotboll, godis och film, en tur till Hult (Frosch fick en fisk), Marko Polo-mat och lite täljande.

Vi informerade för övrigt fotbollslaget om den kommande "Cupen" idag. Skapligt taggade grabbar. Skickade ut en kallelse till deras föräldrar och 20 minuter senare hade vi redan 9 anmälda spelare.

Nu ska vi kämpa mot förkylningssmittan och hoppas på ett kalas i badet imorgon. 

Grattis Frosch! 

Till slut

Arsenal förlorade 5-0. BK Ljungsbro förlorade 0-5. Det har regnat hela dagen och varit allt för kallt för att vara augusti. 

Men det har även varit fotbollsträning med 18 stycken 6-åringar som körde på trots vädret. Det har varit 2 grabbar som skrattade ikapp till Sune - best man. Och en Stampe kom hem från den stora gula affären. Pompe hälsade på. 

Sen avslutar vi dagen med att Sverige slår Bulgarien i EM-åttondelen. Ja, vi pratar volleyboll, damer. Torskar första set 25-12, men räddar så småningom 2 matchbollar i femte set och löser ännu en skrällseger. Det tar vi med oss. 

Godnatt! 

Viggeby bad

Blev en tur till Viggeby idag. Alla kusinerna var med. Fin och trevlig promenad runt södra rundan. Lite olika tempo på kusinerna var det däremot. Teriyaki och Appen drog upp ett rejält tempo och hade garanterat gjort rundan på mindre än hälften av vad det tog för de andra. De andra hade mer fokus på annat kul än att gå.

På eftermiddagen hann vi med en sväng till badet också. Jag, grabbarna, faster och största kusinerna. Grabbarna somnade gott sen.

Ciao! 

Höststart

Nu har hösten äntligen börjat. Höstsäsongen alltså. Fotbollslek pratar vi då. Frosch var lika taggad som vanligt. Appen var med och tittade och på slutet övertalade min tränarkollega mig att låta Appen vara med. Han körde väggpass-slalom-skott-övning. Imponerade stort.

Sen så råkade vi åka upp till Hult och fick en härlig kväll där. Stampe fick en fisk som ska få kräftor.

Fram till i torsdags hade jag haft 2 fantastiskt bra ryggveckor. Efter värsta kraschen på ett år, när vi var i Stockholm, och en jobbstart så var det väldigt överraskande. I torsdag var jag på MMR. Sedan dess är ryggen mycket sämre.

God afton! 

hej jag

Hej! Jag! Hej! Jag! Jag! Jag! Jag! Jag!

Hej! Jag hade en lektion idag då vi bland annat tränade på ordbilderna "hej" och "jag". I stunden bestämde jag att eleverna skulle säga det ordet jag pekade på, när jag än pekade på det under lektionen. Blev fruktansvärt roligt. De små sakerna i livet... 

Nu har Frosch gått 2 veckor på fritids och en vecka i förskoleklass. Första dagen på fritids var det sjukt jobbigt vid lämningen. På fredagen samma vecka då de skulle köra en minidag i förskoleklass var det fullständig låsning och en fruktansvärd lämning. Mår fortfarande dåligt när jag tänker på det. Men nu känns det som att han kommit in i det ordentligt. Gött. Vad han gör varje rast? Spelar fotboll. Såklart.

Appen klarade nästan första veckan på förskolan innan han blev förkyld. Trodde det skulle bli bättre när han kom upp till storbarnsavdelningen. Imorgon är han iaf tillbaka på förskolan. Gött.

Idag var jag på mitt första besök på MMR. MotorMännens Riksförbund. Nej. Multimodal rehabilitering var det . Pojken som höll i det verkade ofta tänka "Vad gör jag här? Vad gör han här?" Vet inte om vi riktigt fick något svar på det. Jag tror jag var lagom jobbig. Vi pratade om alla fel som jag inte gör. Nästa gång tror jag vi ska prata om hur smärta funkar och om stress. Det låter mer spännande.

Nu behöver jag sova inför fredagen.

Hej!

Jag!