söndag 16 mars 2014

SPaM-dieten

Nu kastar jag mig återigen in i kostdebatten. Den här gången betydligt mer påläst och med tunga fakta att luta mig mot. Och för att inte vara han som bara klagar på andras idéer så väljer jag nu att presentera en ny diet som jag och min bror har arbetet fram tillsammans.

Bakgrund:

Det har under de senaste åren kommit fram otaliga "bevis" för att fett är bra, kolhydrater är dåliga, socker är dåligt, kolhydrater är bra, fett är dåligt o.s.v. Allting verkar gå att bevisa att det är dåligt och bra att äta. Det hela har blivit lite som religionsgrejen med att man väljer vem man tror på och så lyssnar man bara på argumenten för sin tro oavsett hur det går. -Vissa lär sig aldrig av sina misstag.

Eller så kör man på varianten att man testar lite och så tänker man att "mår jag bättre av det så fortsätter jag, annars testar jag något annat". -De kloka lär sig av sina misstag.

Vi valde dock att köra med taktiken "titta på de som lyckas och gör som dem". -De klokaste lär sig av andras misslyckanden (och framgångar).

Vad vill vi uppnå:

Prio ett måste ju vara att bli smart. Då kan man tänka ut bra lösningar på andra problem i livet. Sedan är det givetvis även trevligt om man får ha hälsan i behåll och leva ett långt och lyckligt liv. Så vi studerade några som uppnått dessa små mål i livet.

Leonardo da Vinci

Förmodligen världshistoriens mest imponerande universalgeni som blev 67 år gammal (trots att läkekonsten på den tiden mest handlade om att tömma folk på diverse kroppsvätskor) och var vacker som en dag hela livet.


Men vad åt karln?
 
Arab culture influenced Spain and Southern Italy. It introduced sugar, rice, palm trees, mulberries, citrus fruits and bananas. In the 1500s, Naples was consuming 1,500 tonnes of sugar every year. Another important outcome of contact with the Middle East was the influence on pasta. Contrary to many popular myths, Marco Polo did not bring pasta back from China. In his writings, he refers to seeing vermicelli in China indicating it was a product he was already familiar with. In fact pasta, in the form of soft pasta such as lasagne, can be traced back to Roman times.
 
Här pratar vi alltså Leonardos hemtrakter och kring tiden då han levde. För att sammanfatta så satt han alltså och glufsade i sig kopiösa mängder socker, pasta och mullbär.
 
Albert Einstein
 
När jag nämnde "smart" här ovan, så kan jag tänka mig att cirka 73% av er omedelbart tänkte på Albert. Han är ju typ synonym för begreppet smart. Och vad åt då denne mycket kloka man?
 
Något osäkra källor hävdar att Alberts favoritmat var Spaghetti och Fettuccini. Låter ju inte helt omöjligt. Vad vi dock vet säkert är att han bodde i både Italien och USA. Vi kan med andra ord slå fast att han käkade rejält med både pasta och socker (respektive lands nationalrätt).
 
Även Albert uppnådde en ganska så imponerande ålder för sin tid (76 år). Dock vill vi hävda att han egentligen skulle ha blivit betydligt äldre än så. En brevväxling mellan Albert och en vän visar tydligt på att Albert från sin födsel och fram till 1953 ätit kött. 1954 skriver han dock till en annan vän att det känns moraliskt rätt att ha övergått till den vegetariska kosten. 1955 dog Albert Einstein.
 
Men gillade Albert Mullbär? En bild säger mer än tusen ord:
 
 
Sammanfattning:
 
Alla bevis pekar så uppenbart i samma riktning. Det är alltså pasta, socker och mullbär som gäller. För att kunna slå internationellt har vi tagit en engelsk förkortning på dieten Sugar, Pasta and Mulberries. SPaM-dieten. Bli smart, lev länge och få en häftig frilla.
 
Lycka till!
 
Obs! Alla ni som vill ha referenser till de källor vi använt oss av i arbetet kanske ska fundera på att läsa någonting annat än en text om kost...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar