Första ordet - tack

Precis som alla föräldrar har vi ju hört att Appen absolut sagt "Mamma" när han tjatat mamamamama (typ det första ljudet en liten får ur sig). Och visst förstår vi ju när han säger att han vill ha mat - "Namnamnam" (eller är det samma ljud som helt säkert är Mamma?). "De?" är ju ett solklart "Vad är det där?".

Men om man bortser från den typen av föräldrafantasier så är helt klart Appens allra första ord "Tack". Han säger det alltid när han har fått någonting och han säger det bara en gång (inget tatatata). Trevlig pojke det där.

Hej och tack!

BVC - va e de?

Alltid lika spännande att gå till BVC. Den här gången på en lite sen 1års-kontroll för Appen. Skötte sig superbra. 10kg, 81cm och en spruta i varje lår (bästa storebrorsan höll handen igen när han fick sprutorna). Frosch var för övrigt 81cm när han var 1,5 år.

Frosh snackade sönder doktorn (sin BVC-sköterska dissar han lite). Han såg till att doktorn mätte och vägde honom. 15,5kg, 99cm och ingen spruta. Appen kommer för övrigt att vara 99cm innan han är 2,5 år (om han fortsätter följa kurvan).

De va de.

Snickesnackarn

Jag och Frosh var på vårfest på mitt jobb igår kväll. Strax innan vi skulle hem träffade vi på en av Froshs kompisar från förskolan. Hon, hennes mamma och syster var på väg hem och efter en liten pratstund så sa tjejens mamma:

-Då ses ni imorgon då Frosh?
-Nej, då är jag sjuk.

Mamman hade svårt att hålla sig för skratt redan då Frosh väldigt fysiskt berättat hur han fått en fotboll i ansiktet. Efter sjukdomsprofetian bröt hon nästan ihop.

I morse vid förskolan träffade vi samma mamma (som var glad att se att Frosh inte var sjuk). Frosh drog då ett långt utlägg om att när han blir 4 så blir han storebror till Appen. Jag lät honom hållas.

Appen har börjat spontangå mycket mer nu. Spelar tom lite fotboll.

Jag har blivit polare med Pidde P.

Stampe sparkar på saker hon inte bör sparka på.

Heja Sverige!

Nej, jag är inte han

Igår hade jag en sms-konversation med en man som trodde att jag var Jörgen Waltersson. Det har var kanske inte så överraskande. Men han trodde att jag var en annan Jörgen Waltersson (eller kanske en Jörgen Valtersson. Vi är ju trots allt 2 eller 3 i Sverige (och världen?), så det är ju lätt hänt.

I natt ska Stampe sova över med sina 5-åringar. Jag ska sova kvar hos mina 1- och 3-åringar.

Glad förskolans dag!

1-åringen som förs fram

Igår var det svensexa för Hagge. Min rygg höll i 45 minuter innan jag åkte på (vad som senare skulle visa sig vara) ryggskott. Adrenalin, lite alkohol och rörelse gjorde att jag kunde vara med i 7 timmar till innan jag fick slänga in handduken. Var väldigt trevliga 7 timmar om man bortser från ryggen och ryktet säger att kvällen fortsatte lika fint.

Idag var det 1års-kalas för Appen. Jag kanske inte hade varit superproduktiv om jag festat hela natten innan, men jag var helt oduglig när jag nästan bara kunde hålla mig i vertikal position. Vi är fruktansvärt lyckligt lottade att vi har vår Stampe. Jag tror att uttrycket "When the going gets tough, the tough get going" skrevs om henne.

Godnatt!

Vargen

"Det enda sättet att få någon att sluta vara dum, är genom att vara snäll." - Högtalarrösten i Bamses Värld

Koll på mården

Blev en tur till Kolmården idag. Planen fanns sen innan, men vi tog ett beslut i sista sekunden för att se i vilket skick min rygg var (ännu mer ovisst efter spelkväll kvällen innan (påminn mig att jag ska bränna tärningarna till Risk GoT)). Sista sekunden blev sen ännu senare då vi inte hittade 2 av 3 årskort (bara Frosh som har koll på grejerna). Till slut lyckades vi ändå få det till att vi skulle få nya kort mot en kostnad på 100:-. En kostnad som jag på plats lyckades kollra bort så det blev väldigt gratis.

Blev en väldigt lyckad dag på Kolmården. Frochs bästa var suget i magen vid nya attraktionen Mini Hopp. I övrigt så är delfinerna alltid värda ett omnämnande, den lilla noshörningen var sötast och hornen på ett djur jag inte minns namnet på var magiska. Skönt också att ha årskort så man inte känner att man måste hinna med allt (särskilt med en rygg som inte vill stanna vid allt).

Appens nuvarande personbästa: 16 (pyttesmå) steg.

God afton!