Då då och nu

I torsdags hade vi utflykt med klassen. Vi gick till Kohagen. Jag lekte Påven Bannlyser bland enbuskarna. När jag kom hem landade jag i en solstol men sen blev det en promenad på kvällen också. Blev över 20 000 steg den dagen. Rekord med nya klockan.

Igår var Stampe och jag på mordmysterium i Gamla Linköping. Vi löste fallet med god hjälp av våra bordsgrannar. Var en bra mordgåta, men min rygg hatade stolarna på Värdshuset. Grabbarna sov över i Hult. Lill-moster sov över hos oss. 

Idag har vi varit riktiga föreningsmänniskor. Först höll jag i ett föräldramöte för fotbollslaget och sedan var hela familjen och fixade på Tellbyvallen. Vi satte dit nät på mål. Sedan visade det sig att Aspen hade feber. Blev grillpremiär på Gr8n ändå.

BKL slog Vimmerby borta. 2-6.

Recharged

19. Jag fick 19 på min Nightly Recharge. Nöjd. 

Det är vad det är

Det var scharlakansfeber Appen hade. Den trodde jag dog ut på 90-talet. Det positiva var att antibiotikan bet bra (han hade väldigt hög sänka, men den vände fort), att han tålde Kåvepeninen och att vi lyckades isolera honom framgångsrikt från brorsan. I övrigt var Appen en riktig hjälte med allt kring kräkande, blodprov och superäcklig medicin. Han kan vara på tvären och pipplig ibland, men när det verkligen gäller då har han rejält med pannben den pojken.

Jag trodde jag skulle få halsfluss när jag fick känningar i halsen efter att ha delat rum med lille herr Scharlakan, men det blev inte mycket av det mer än rimligt halsont. Vet dock inte om den lilla sjukdomen hade ett finger med i att min rygg rasade fullständigt mot slutet av påskafton. Känner mig som diskbråckspatienter ser ut att känna sig. Har fixat 2 jobbdagar iaf, så det får bli att ta en dag i taget. Det sjuka är ändå att jag inte kunnat sitta igenom en frukost eller mer än 2 minuter på en WC. Att stå på jobbet var idag plågsamt deluxe från första lektionen. Men att orientera i en timme, det går. Är ju inte smärtfritt, men det blir inte direkt värre heller. Jag tog mig in på en fjärdeplats på Månadens bana. Min överlägset bästa prestation. Woho!

I helgen fyllde min mamma år. Grattis grattis och grattis! Du är bäst. 

Nu har vi börjat kunna se fördelarna med vår större trädgård. Killarna har börjat insett fördelarna nu när våren sent om sider rusat in och vi andra påtar på efter bästa förmåga. Kommer bli guld det här. 

Jag fick ju en klocka av Stampe när jag fyllde år. Utöver att den är bra när jag orienterar och det är spännande att se hur mycket jag rör mig under en dag så är det väldigt spännande med sömnstatistiken. Som jag misstänkte är jag rätt bra på det där med att sova effektivt (även om jag aldrig varit något stort sömn-fan). Enda stora plumpen var natten mot idag. Fick något sjukt kli och tjockt slem i halsen som höll mig vaken. På morgonen sa klockan åt mig att jag nog borde ta det väldigt lugnt idag och kanske ta en tupplur. Min Nightly Recharge fick betyg 2 på en skala från 1 till 22. Inatt siktar jag på minst 18.

Godnatt! 

Dragit ner

Jag har försökt att dra ner lite på måsten, för att hjälpa huvudet att komma på banan igen. Därför har det blivit lite mindre inlägg. Är kanske inget måste att skriva här, men då är det ju lika bra att bevisa det för mitt undermedvetna. Note to self: Nu skriver jag inte för att jag måste utan för att jag vill. Så de så.

Vi firade min födelsedag med go-frukost, presenter och en resa till Stockholm (med landskamp och hotellövernattning). Blev tyvärr förlust i matchen, men var trevligt i övrigt. 

Vinter har slagit rekord i att kämpa på länge tror jag. Frosch och hans skidor älskar det. 

Appen är sjuk. Först en massa kräks och nu feber och halsont. Börjar se lite scharlakansfeberaktig ut också. 

Imorgon fyller Stampe år. Min klippa. 

God Stampesafton!