Blev en helg på vägarna. Inte bara på vägarna, men vi fick lägga en del tid där för att komma till platserna vi ville komma till.
Fredag och lördag blev det Göteborg. Julmarknaden på Liseberg var magisk. Det blev mycket strosande, god mat, isshow, Lisebergshjulet o.s.v. Galet mysigt. Vi bodde på Clarion Post, precis vid stationen. Klart godkänt hotell. Efter en rejäl frukost på lördagsmorgonen blev det shopping i Nordstan på lördagen. Shopping är ju ruskigt tråkigt, men det var uthärdligt.
Efter lite vinterstudion idag så blev det adventsfika hos ToE i Motala. Mysigt. Första gången vi var i deras lägenhet som de inte ska bo i så länge. I sommar flyttar de nämligen till sitt hus som ska byggas innan dess.
Sedan jag slutade tro på sannolikheten så har jag märkt att jag blivit bättre på att göra väldigt osannolika saker. Idag var en sån sak. Skulle in till ToE, men hade inte portkoden. Jag kikade lite på knapparna och anade att 4 av dem såg lite mer slitna ut. Funderade lite på vilken ordning att trycka på dem som skulle kännas mest "rätt" utifrån vad jag sett för portkoden tidigare (de brukar liksom vara smidiga att slå). Knappade in koden precis innan Stampe fick ett sms med den rätta koden och... Jepp, det var rätt kod. 10 000 att välja på. Borde kanske använda min förmåga att lyckas med det osannolika på travet istället...
Ta hand om er!
söndag 30 november 2014
fredag 28 november 2014
Larsson och jag
Henrik "Henke" Larsson växte upp i ett litet samhälle utanför Helsingborg vars namn endast får uttalas av riktiga skåningar. När han var sisådär 6 år gammal hamnade han i en skola för barn. Klassen han blev lämnad i kallades årskurs 1 och "Henkes" stora dröm var att en dag få raka av sig sina dreads.
Detta var egentligen ett mycket lyckat upplägg som så småningom skulle visa sig leda till en hysteri i en större stad i Skottland. Men då, när det begav sig, var det ingen på skolan som kände till Skottland. För att göra ändring på detta bestämde en lokalvårdare att alla lärare borde få ledigt 2 dagar varje år med full lön, mot ett antal löften:
*att lärarna lärde sig vad Skottland var.
*att lärarna lät barnen lära sig ifred en dag.
*att lärarna testade att vara vanliga människor under dessa dagar.
*att lokalvårdarna skulle kallas just lokalvårdare.
*att Glasgow inte skulle vara Skottlands huvudstad.
*att Henke skulle få ta sin boll och gå till fotbollsplanen.
Så var det sagt och så var det bestämt. Dessa dagar kallas därför för Larssonsdagar.
Tack för idag, glöm inte att klä er i rött på måndag!
Detta var egentligen ett mycket lyckat upplägg som så småningom skulle visa sig leda till en hysteri i en större stad i Skottland. Men då, när det begav sig, var det ingen på skolan som kände till Skottland. För att göra ändring på detta bestämde en lokalvårdare att alla lärare borde få ledigt 2 dagar varje år med full lön, mot ett antal löften:
*att lärarna lärde sig vad Skottland var.
*att lärarna lät barnen lära sig ifred en dag.
*att lärarna testade att vara vanliga människor under dessa dagar.
*att lokalvårdarna skulle kallas just lokalvårdare.
*att Glasgow inte skulle vara Skottlands huvudstad.
*att Henke skulle få ta sin boll och gå till fotbollsplanen.
Så var det sagt och så var det bestämt. Dessa dagar kallas därför för Larssonsdagar.
Tack för idag, glöm inte att klä er i rött på måndag!
torsdag 27 november 2014
Guds djävulska gåva till mänskligheten
Det här brukar vara en relativt reklamfri blogg. Vi är dock inte sämre människor än att vi kan sälja våra själar. Just det här inlägget är däremot inte ett sånt tillfälle. Jag kan bara inte låta bli att skriva om den bästa medicinen som ger dig den största smärtan. Jag kanske har skrivit ett inlägg om det här tidigare, men repetition är all kunskaps moder.
Jag har en afteblåsa som sitter dumt till i munnen. Skrapar emot tänderna allt som oftast. Ja, en afteblåsa. Vet du inte vad det är? Lucky you. Jag hittade en seriös och pålitlig källa på Internet som beskriver afte såhär:
"Det är en liten blåsa i munnen, som svider något så förbannat. Har fått det några gånger förut, och det brukar gå över på en vecka eller två. Tydligen är det en autoimmun sjukdom, vilket innebär att det är kroppens eget immunförsvar som attackerar fel prylar. Det är alltså ingenting jag fått för mina synder, eller för att jag legat med getter eller ätit bajs eller liknande. En autoimmun sjukdom. Alla på det klara med det?"
Innan man blir sugen på att tömma i sig en flaska vodka och/eller plocka fram fickkniven och börja karva i munnen p.g.a. blåsan så ska man veta att det finns flera mediciner som inte fungerar alls och en som fungerar helt overkligt bra. Mirakelmedicinen heter OralMedic.
OralMedic är helt enkelt en ihålig tops fylld med svavelsyra (det är säkert annat också, men svavelsyran är det som märks). När man bryter av topsen i ena änden rinner vätskan ner i den andra änden och det är bara att angripa ditt immunförsvar som angriper din mun. 10 sekunder måste du tvångsmata blåsan med svavelsyra. Ofta känns det ju inte värt det, men om blåsan sitter dumt till så är det värt nästan vad som helst.
Hur ont det gör? Tänk dig att du ska ta ut en plåt som stått ett bra tag i en 225-gradig ugn. Bara att du glömmer grytlappar. Så tänk dig att du tar ut en plåt med bara händer. Bara att du måste hålla kvar den i 10-sekunder. Så tänk dig att du bär omkring en brännhet plåt i 10 sekunder med dina bara händer. Bara att det är i munnen. Så tänk dig att du bär omkring en brännhet plåt i munnen i 10 sekunder, utan grytlapp. Men det är värt det för att bullarna inte ska bli brända. Typ.
Hur mycket det hjälper? Tänk dig att du gått omkring med en glödande cigarett i munnen i flera dagar och så poff, så är det helt plötsligt en chokladcigarett.
Några tips:
1: Få inte afteblåsor (hantera det immunförsvar).
2: Om du ändå får afteblåsor: bit ihop.
3: Om du kommer åt blåsorna när du biter ihop och känner att du seriöst kan tänka dig att byta mun med en torsk (fisken): Använd OralMedic!
Imorgon har jag Larssondag! Moahahahaha! Då kanske jag skriver ett mindre läskigt inlägg. Kanske.
Adjö!
Jag har en afteblåsa som sitter dumt till i munnen. Skrapar emot tänderna allt som oftast. Ja, en afteblåsa. Vet du inte vad det är? Lucky you. Jag hittade en seriös och pålitlig källa på Internet som beskriver afte såhär:
"Det är en liten blåsa i munnen, som svider något så förbannat. Har fått det några gånger förut, och det brukar gå över på en vecka eller två. Tydligen är det en autoimmun sjukdom, vilket innebär att det är kroppens eget immunförsvar som attackerar fel prylar. Det är alltså ingenting jag fått för mina synder, eller för att jag legat med getter eller ätit bajs eller liknande. En autoimmun sjukdom. Alla på det klara med det?"
Innan man blir sugen på att tömma i sig en flaska vodka och/eller plocka fram fickkniven och börja karva i munnen p.g.a. blåsan så ska man veta att det finns flera mediciner som inte fungerar alls och en som fungerar helt overkligt bra. Mirakelmedicinen heter OralMedic.
OralMedic är helt enkelt en ihålig tops fylld med svavelsyra (det är säkert annat också, men svavelsyran är det som märks). När man bryter av topsen i ena änden rinner vätskan ner i den andra änden och det är bara att angripa ditt immunförsvar som angriper din mun. 10 sekunder måste du tvångsmata blåsan med svavelsyra. Ofta känns det ju inte värt det, men om blåsan sitter dumt till så är det värt nästan vad som helst.
Hur ont det gör? Tänk dig att du ska ta ut en plåt som stått ett bra tag i en 225-gradig ugn. Bara att du glömmer grytlappar. Så tänk dig att du tar ut en plåt med bara händer. Bara att du måste hålla kvar den i 10-sekunder. Så tänk dig att du bär omkring en brännhet plåt i 10 sekunder med dina bara händer. Bara att det är i munnen. Så tänk dig att du bär omkring en brännhet plåt i munnen i 10 sekunder, utan grytlapp. Men det är värt det för att bullarna inte ska bli brända. Typ.
Hur mycket det hjälper? Tänk dig att du gått omkring med en glödande cigarett i munnen i flera dagar och så poff, så är det helt plötsligt en chokladcigarett.
Några tips:
1: Få inte afteblåsor (hantera det immunförsvar).
2: Om du ändå får afteblåsor: bit ihop.
3: Om du kommer åt blåsorna när du biter ihop och känner att du seriöst kan tänka dig att byta mun med en torsk (fisken): Använd OralMedic!
Imorgon har jag Larssondag! Moahahahaha! Då kanske jag skriver ett mindre läskigt inlägg. Kanske.
Adjö!
onsdag 26 november 2014
söndag 23 november 2014
Inget kan förstöra vår helg
Vilken underbar helg! Ligger i fas med jobbet så att jag kan släppa det över helgen, var på julgala med jobbet i fredags, MoF är tillbaka från Sydamerika, vi ska på bio idag, Arsenal spelade stormatch igår... Jag kan hålla på länge.
Någon blev dock lite avundsjuk och utfärdade någon form av förbannelse över vår helg. Båda blir förkylda, Stampe glömmer hemnycklarna och måste ta vägen förbi Saab Arena, jag får be 50 pers att flytta sig på läktaren så att jag kommer ut precis när showen drar igång (och samma sak när jag ska in igen), vakten vägrar först att släppa ut mig, bilen tokdör utanför Saab Arena, alla P - platser är upptagna... Och då har jag bara pratat om fredagen.
Strandsatta i Ekängen har vi ändå mungiporna uppåt, ljuspyntar, hittar på egna "vinterljus"-promenader, äter gott, snyter oss, blir tillfälligt deprimerande när Arsenal spelar ut United fullständigt och förlorar med 1-2, räddar dagen med 6 rätt på travet, amazing race och 22nd jump street.
Denna helgen - ett liv.
torsdag 20 november 2014
1 timme kvar
Det blev till slut 23 timmar på jobbet idag. För mig och Stampe tillsammans alltså. Tur att vi inte jobbar olika skift.
Tjing!
Slappa i soffan
Är som tur är inte varje dag man blir kvar på jobbet till 18. Skönt ändå att få ha 14-sits-soffan för sig själv. Kanske ändå skönare att få jobba ifatt och förbi lite. Nu blir det raka vägen till löpträning i skogen med fotbollslaget.
Om Stampe saknar mig? Gör hon garanterat. Men hon har kvällsmöte, så hon är också på jobbet hela dagen.
Linda kommer snart ha Sveriges mest välblandade kortlek.
Tjo och tjim!
onsdag 19 november 2014
Kärlekens stora dag - Party
Ett bröllop utan ett rejält party är som en fotbollsmatch utan boll - det kan vara vackert och kul, men inte blir aldrig riktigt lika spännande eller lika mycket action. På kärlekens stora dag, 5/7-2014, var det party. Om vi ska vara noggranna så var det party en bra bit in på 6/7-2014 också.
Det var öppen bar (tack till våra simskolelärarbartendrar), färgglad och spejsig belysning (tack vaktis på mitt jobb), bra drag på musiken (tack pappa Micke) och en mysig café-del (tack till mig själv för den briljanta idén). Det blev mycket dans och mycket snack. Jorpa är ju väldigt sällsynt på ett dansgolv, men är det bröllop så är det bröllop. Och är det Jorpa & Stampes bröllop så är allting möjligt och ingenting löjligt.
Mest spelad på dansgolvet:
Moskau av Dschinghis Kahn
Naknast på festen:
Bror och nästanbror som badade nakna i kanalen inför ögonen på godsägarinnan. Man blir varm av att dansa.
Grabbigaste fyndet:
Ett pingisbord. Det ledde givetvis till ett otaligt antal rundpingisturneringar, med varierande racketar.
Kvällens fågel:
Uggla
Kvällens kortaste avstånd:
Blåsvädrets busshållplats - Ljungsbro vandrarhem
Festens brudbukettsfångare:
Elin. Grattis! Hon blev så glad att hon blev gravid.
Festens strumpebandsfångare:
Mossa. Grattis! Viktigt för friden i klanen Hamrén.
Kvällens slutstation:
Bröllopssviten på Linköpings bästaste hotell (Tack till hotellet som uppgraderade oss kostnadsfritt). Riktigt trevligt rum med jacuzzi bakom glasvägg, bastu o.s.v..
Om jag av någon oförklarlig anledning har några luckor från kvällen så får ni jättegärna fylla i med vad som hände.
-------------------------------------------
Hej Linda! Hoppas att vi kan ses och spela kort någon gång väldigt snart.
Det var öppen bar (tack till våra simskolelärarbartendrar), färgglad och spejsig belysning (tack vaktis på mitt jobb), bra drag på musiken (tack pappa Micke) och en mysig café-del (tack till mig själv för den briljanta idén). Det blev mycket dans och mycket snack. Jorpa är ju väldigt sällsynt på ett dansgolv, men är det bröllop så är det bröllop. Och är det Jorpa & Stampes bröllop så är allting möjligt och ingenting löjligt.
Mest spelad på dansgolvet:
Moskau av Dschinghis Kahn
Naknast på festen:
Bror och nästanbror som badade nakna i kanalen inför ögonen på godsägarinnan. Man blir varm av att dansa.
Grabbigaste fyndet:
Ett pingisbord. Det ledde givetvis till ett otaligt antal rundpingisturneringar, med varierande racketar.
Kvällens fågel:
Uggla
Kvällens kortaste avstånd:
Blåsvädrets busshållplats - Ljungsbro vandrarhem
Festens brudbukettsfångare:
Elin. Grattis! Hon blev så glad att hon blev gravid.
Festens strumpebandsfångare:
Mossa. Grattis! Viktigt för friden i klanen Hamrén.
Kvällens slutstation:
Bröllopssviten på Linköpings bästaste hotell (Tack till hotellet som uppgraderade oss kostnadsfritt). Riktigt trevligt rum med jacuzzi bakom glasvägg, bastu o.s.v..
Om jag av någon oförklarlig anledning har några luckor från kvällen så får ni jättegärna fylla i med vad som hände.
-------------------------------------------
Hej Linda! Hoppas att vi kan ses och spela kort någon gång väldigt snart.
måndag 17 november 2014
Kärlekens stor dag - 3 rätters
I solen, i parken tillhörande Brunneby musteri blev det mingel och bubbel. Alla spänningar hade släppt, alla lyckotårar hade torkats och feststämningen hade infunnit sig.
Efter hand slet sig gästerna från solen och släntrade in i den vackra festlokalen (stort tack till alla som hjälpte till med "väggar", möblering, dekorationer, blommor, ljus & ljud, dukning o.s.v. dagarna innan). Från vår plats vid honnörsbordet blickade jag och frugan ut över all familj och vänner och bara njöt. Bordsplaceringen hade vi lagt ner extremt lite tid på, men ändå kändes det som om den blev riktigt bra. Kanske var det lärartakterna vi hade nytta av, eller så hade vi bara tur, eller så hade vi så underbara gäster att det bara kunde bli rätt.
Middagen blev otroligt händelserik, men vi hann ändå uppfatta att maten var utsökt. Med tanke på hur överens jag och Stampe varit då vi provsmakat så var det kanske inte så konstigt att vi var nöjda, men det verkade som om övriga gäster också var det. Drycken till var ju inte fel den heller. Jag och Stampe fick ändå kämpa lite för att hinna med att äta och dricka då det ständigt bankades i borden, klingades i glasen eller på andra sätt utannonserades att vi skulle utföra olika saker. Stort tack till alla som låg bakom detta så att vi fick många pussar, fick kyssas mycket som nygifta och fick en hel del motion (fick en känsla av att det är Hanna och kanske min bror som kan ta åt sig mycket av det tacket).
Under middagen kom det med ojämna mellanrum även tal (stort tack till våra underbara toastmadamer). Och vilka tal sen. Kanske inte ska berätta om alla tal här, men de var verkligen helt underbara allihopa. Våra respektive syskons tal som fick oss helt ärligt att skratta så att vi grät samtidigt som vi grät för att det var så vackert, pappornas läskigt pricksäkra tal, mamma-moster-toastmadame-dansen o.s.v.
Lite lekar för brudparet blev det också och jag tycker allt att vi skötte oss mycket bra.
Senare på kvällen/natten blev det även tårta, men innan (och efter) det var det party. Det tänkte jag skriva lite om i ett annat inlägg. Det är inte omöjligt att det blir en del skvaller och lite naket.
Efter hand slet sig gästerna från solen och släntrade in i den vackra festlokalen (stort tack till alla som hjälpte till med "väggar", möblering, dekorationer, blommor, ljus & ljud, dukning o.s.v. dagarna innan). Från vår plats vid honnörsbordet blickade jag och frugan ut över all familj och vänner och bara njöt. Bordsplaceringen hade vi lagt ner extremt lite tid på, men ändå kändes det som om den blev riktigt bra. Kanske var det lärartakterna vi hade nytta av, eller så hade vi bara tur, eller så hade vi så underbara gäster att det bara kunde bli rätt.
Middagen blev otroligt händelserik, men vi hann ändå uppfatta att maten var utsökt. Med tanke på hur överens jag och Stampe varit då vi provsmakat så var det kanske inte så konstigt att vi var nöjda, men det verkade som om övriga gäster också var det. Drycken till var ju inte fel den heller. Jag och Stampe fick ändå kämpa lite för att hinna med att äta och dricka då det ständigt bankades i borden, klingades i glasen eller på andra sätt utannonserades att vi skulle utföra olika saker. Stort tack till alla som låg bakom detta så att vi fick många pussar, fick kyssas mycket som nygifta och fick en hel del motion (fick en känsla av att det är Hanna och kanske min bror som kan ta åt sig mycket av det tacket).
Under middagen kom det med ojämna mellanrum även tal (stort tack till våra underbara toastmadamer). Och vilka tal sen. Kanske inte ska berätta om alla tal här, men de var verkligen helt underbara allihopa. Våra respektive syskons tal som fick oss helt ärligt att skratta så att vi grät samtidigt som vi grät för att det var så vackert, pappornas läskigt pricksäkra tal, mamma-moster-toastmadame-dansen o.s.v.
Lite lekar för brudparet blev det också och jag tycker allt att vi skötte oss mycket bra.
Senare på kvällen/natten blev det även tårta, men innan (och efter) det var det party. Det tänkte jag skriva lite om i ett annat inlägg. Det är inte omöjligt att det blir en del skvaller och lite naket.
torsdag 13 november 2014
tisdag 11 november 2014
Kärlekens stora dag - efter vigseln
14:50 Utanför kyrkan
Efter vigseln gick vi runt kyrkan och in bakvägen så att vi kunde komma ut igen när alla stod samlade utanför. De stod inte samlade bara för att applådera och se glada ut. Noops, de stod där för att bombadera oss med ris. Ris överallt blev det.
När riset lagt sig blev vi överösta med kramar som övergick i lite trivsamt mingel. Därefter var det dags för fotografering. Vi hade några specifika bilder på alla och ett antal gruppbilder som vi ville ta. Men då vi inte hade full koll på exakt när vårt hemliga "fordon" skulle komma så fick vi improvisera lite för att försöka tajma bra. Det var ju bara 3 personer som visste hur vi skulle åka från kyrkan, men när vi insåg att det kanske kunde bli lite försenat så informerade vi även fotografen så att han kunde hjälpa till att hålla kvar folk. Tyckte allt att vi mörkade det hela bra och inte ens när en helikopter kom glidandes över Roxen var det inte mer än några få som misstänkte vad som var på gång.
Allt jobb bakom att fixa fram helikoptern är en lång berättelse bara det. Så det får vi ta i ett annat inlägg. Men till oss kom helikoptern och när den tog mark bara knappa 100 meter från vår fotograferingsplats så kändes det helt klar värt allt jobb. Min morfar var helikopterpilot och det kändes lite som att helikoptern kom ner och representerade alla dem vi älskar, men som inte längre är med oss. Dessutom är det ju väldigt häftigt att ta helikoptern från sitt bröllop.
Jag hade inte flugit helikopter på typ 25 år och Stampe hade aldrig flugit helikopter alls. Men när alla helikopterbilder var tagna så hoppade vi världsvant in och flög iväg.
Det var 2 väldigt trevliga herrar som flög helikoptern och de hann både med att fota oss och hålla i en fin sightseeing från ovan. När vi så småningom tog mark och skuttade ut på ett gärde utanför Brunneby musteri så var det stora ögon på många av sportbilsägarna som hade någon form av meeting där på gärdet. Vi log, vinkade lite kungligt och började ladda för bröllopsfest.
Efter vigseln gick vi runt kyrkan och in bakvägen så att vi kunde komma ut igen när alla stod samlade utanför. De stod inte samlade bara för att applådera och se glada ut. Noops, de stod där för att bombadera oss med ris. Ris överallt blev det.
Riskastning är en av de fruktbarhetsriter som sedan länge har förknippats med bröllop. Riskornen är frön som skall gro och är därför en symbol för grodden till ett nytt liv. Seden anses härstamma från det gamla Rom, där man förutom ris eller spannmål även kastade bland annat dadlar, nötter och mynt efter de nygifta för att bana väg för lycka och för goda krafterKanske ska vara glada att de inte kastade nötter eller mynt.
När riset lagt sig blev vi överösta med kramar som övergick i lite trivsamt mingel. Därefter var det dags för fotografering. Vi hade några specifika bilder på alla och ett antal gruppbilder som vi ville ta. Men då vi inte hade full koll på exakt när vårt hemliga "fordon" skulle komma så fick vi improvisera lite för att försöka tajma bra. Det var ju bara 3 personer som visste hur vi skulle åka från kyrkan, men när vi insåg att det kanske kunde bli lite försenat så informerade vi även fotografen så att han kunde hjälpa till att hålla kvar folk. Tyckte allt att vi mörkade det hela bra och inte ens när en helikopter kom glidandes över Roxen var det inte mer än några få som misstänkte vad som var på gång.
Allt jobb bakom att fixa fram helikoptern är en lång berättelse bara det. Så det får vi ta i ett annat inlägg. Men till oss kom helikoptern och när den tog mark bara knappa 100 meter från vår fotograferingsplats så kändes det helt klar värt allt jobb. Min morfar var helikopterpilot och det kändes lite som att helikoptern kom ner och representerade alla dem vi älskar, men som inte längre är med oss. Dessutom är det ju väldigt häftigt att ta helikoptern från sitt bröllop.
Jag hade inte flugit helikopter på typ 25 år och Stampe hade aldrig flugit helikopter alls. Men när alla helikopterbilder var tagna så hoppade vi världsvant in och flög iväg.
Det var 2 väldigt trevliga herrar som flög helikoptern och de hann både med att fota oss och hålla i en fin sightseeing från ovan. När vi så småningom tog mark och skuttade ut på ett gärde utanför Brunneby musteri så var det stora ögon på många av sportbilsägarna som hade någon form av meeting där på gärdet. Vi log, vinkade lite kungligt och började ladda för bröllopsfest.
måndag 10 november 2014
Kärlekens stora dag - vigseln
13:55 Träffa prästen
Vi hade sett framför oss hur man hängde med prästen en ganska så lång tid innan vigseln och gick igenom allting som skulle hända. Noops. 5 minuter innan vigseln rullade han in och mötte upp oss utanför kyrkporten. Jag har för mig att han sa "Let's do this!", men jag kan ha fel (var ju inne i bubblan).
14:00 Vigsel
Portarna slogs upp, vi var taggade till tusen, adrenalinet pumpade i kroppen (mina ben skakade genom hela vigseln då de inte fick springa av sig), endorfinerna sprutade ut ur öronen och så skred vi sakta upp längs mittgången. Stjärnorps kyrka är ingen stor kyrka, men när vi gled in där och såg alla familjemedlemmar, släktingar och vänner så kändes det som att hela världen var där. Hela vår lilla värld liksom.
När man stod där framme så såg och kände man precis allting och ingenting. Givetvis var det överväldigande känslor av kärlek och stolthet över att stå där tillsammans med min Stampe och jag kunde knappt släppa blicken från henne. Men jag försökte att även hinna med att ta in allting som hände. Försöka få några tjuvkikar på folks reaktioner, försöka höra någonting av det prästen sa o.s.v. Samtidigt fanns det vissa saker som man i efterhand insett att man inte såg alls (t.ex. kusin fotograf som sprang omkring och hittade vinklar och systerson W som tydligen var ända framme hos min bestman och hälsade på).
Allting under vigseln gick verkligen helt overkligt bra. Både Stampe och jag sa "JA!", prästen kom ihåg alla punkter (förutom kyssgrejen som han inte fick in så tydligt som vi hade bett om (Stampe styrde upp det istället)), bestman och tärna skötte sig exemplariskt, gästerna var leenden och glädjetårar, musiken var vacker, sången var ännu vackrare och Stampe var vackrast av allt i hela världen.
Efter ingång, lite snack, löften, 2 solosånger varav en med egenskriven text (lite märkligt, overkligt och fint på samma gång åt höra sina egna känslor sjungas), psalmer, vigselakt och utgång (med väl inövat bonushopp) hade vi klarat av att gifta oss. Gifta oss! Helt galet. =)
---------------------------------------------------
I del 3 av "Kärlekens stora dag" får ni läsa om vad som hände efter vigseln. Håll utkik!
Vi hade sett framför oss hur man hängde med prästen en ganska så lång tid innan vigseln och gick igenom allting som skulle hända. Noops. 5 minuter innan vigseln rullade han in och mötte upp oss utanför kyrkporten. Jag har för mig att han sa "Let's do this!", men jag kan ha fel (var ju inne i bubblan).
14:00 Vigsel
Portarna slogs upp, vi var taggade till tusen, adrenalinet pumpade i kroppen (mina ben skakade genom hela vigseln då de inte fick springa av sig), endorfinerna sprutade ut ur öronen och så skred vi sakta upp längs mittgången. Stjärnorps kyrka är ingen stor kyrka, men när vi gled in där och såg alla familjemedlemmar, släktingar och vänner så kändes det som att hela världen var där. Hela vår lilla värld liksom.
När man stod där framme så såg och kände man precis allting och ingenting. Givetvis var det överväldigande känslor av kärlek och stolthet över att stå där tillsammans med min Stampe och jag kunde knappt släppa blicken från henne. Men jag försökte att även hinna med att ta in allting som hände. Försöka få några tjuvkikar på folks reaktioner, försöka höra någonting av det prästen sa o.s.v. Samtidigt fanns det vissa saker som man i efterhand insett att man inte såg alls (t.ex. kusin fotograf som sprang omkring och hittade vinklar och systerson W som tydligen var ända framme hos min bestman och hälsade på).
Allting under vigseln gick verkligen helt overkligt bra. Både Stampe och jag sa "JA!", prästen kom ihåg alla punkter (förutom kyssgrejen som han inte fick in så tydligt som vi hade bett om (Stampe styrde upp det istället)), bestman och tärna skötte sig exemplariskt, gästerna var leenden och glädjetårar, musiken var vacker, sången var ännu vackrare och Stampe var vackrast av allt i hela världen.
Efter ingång, lite snack, löften, 2 solosånger varav en med egenskriven text (lite märkligt, overkligt och fint på samma gång åt höra sina egna känslor sjungas), psalmer, vigselakt och utgång (med väl inövat bonushopp) hade vi klarat av att gifta oss. Gifta oss! Helt galet. =)
---------------------------------------------------
I del 3 av "Kärlekens stora dag" får ni läsa om vad som hände efter vigseln. Håll utkik!
söndag 9 november 2014
Kärlekens stora dag
Lördag 5/7-2014
05:00 Vakna
Efter ett antal stressiga veckor för att få det sista klart inför den stora dagen försökte vi få fredagen så vanlig som möjligt. Allt för att kunna få till en så god nattsömn som möjligt. Ungefär lika viktigt som att vara utsövd och i balans tyckte vi att det var att ha gott om tid på lördagen. Det var helt säkert den mest genomplanerade dagen i hela våra liv, men vi ville ändå ha så goda marginaler som möjligt. Ingenting fick gå fel, om någonting gick fel fick det ändå inte påverka vårt humör, och även om det påverkade vårt humör så fick det inte hindra oss från att toknjuta av dagen. 05:00 var dagen igång (iaf för Stampe. Själv prioriterade jag skönhetssömn före skönhetssalong.)
07:00-10:00 Smink och Hår
Innan Brännpunkt egentligen hade öppnat gled Stampe in och började äga stället. Det var smink och hår, tärna som fick hår fixat, toastmadame som fixade tärnas smink o.s.v. Måste erkänna att jag inte har koll på exakt allting som fixades och trixades där på Brännpunkt, men sjukt bra blev det. Själv skjutsade jag nämligen bara ner den blivande bruden. Sedan åkte jag hem och chillade i mig en stadig frukost.
Efter en dusch, lite packning och ha putsat till det yttre skjutsade jag hem en toastmadame, hämtade en brudbukett, en tärnbukett och blommor till brudgum och bestman. Allting skapat till perfektion av Mamman, med hjälp av syster Tjoffla. Därefter drog jag ut till min Bestman i Berg (BiB). Där blev det lite FIFA, val av strumpor och lite småpanik när jag allt för sent insåg att jag glömt manschettknapparna. BiB styrde dock upp det hela med imponerande lugn. Morbror kom först till undsättning, som dock inte funkade till min kostym. Tur dock att all släkt bor nära och till slut blev det Pappan som kom med räddningen (eller om vi åkte och hämtade dem från pappan - lite suddiga minnen här).
11:10 Åka mot Stjärnorp
När brud och tärna anlände hyfsat enligt tidsplanen drog vi direkt vidare mot Stjärnorp. Där möttes vi av kusin Fotograf och hans sambo/fotoassistent (även brudens mormor och morfar var redan på plats och fick en kort förhandstitt).
11:30 Fotografering
Det blev fotografering på pir (som man inte fick vara på), fotografering på väg (som alla bilar envisades att köra på), fotografering mot ruin (som varit ett slott), fotografering i grönskan (som var grön). Vi hade fler planer på fotograferingsplatser så som torn, ravin (är inte samma sak som ruin) och hjärtträd, men allt hans helt enkelt inte med. Dessutom var det helt stööööört varmt. Hela sommaren innan hade det varit vår, men precis lagom till den stora dagen slog det om till tropisk sommar.
Fotograferingen var väl inte den delen av dagen som jag sett fram mot mest, men det var faktiskt rätt så kul det med. Alla var vackra, fotokusinen var suverän och värmen var mer skön än påfrestande. Dessutom blev bilderna superfina.
13:20 Äta
När vi alla var nära att kollapsa i värmen (oklart om den gravida tärnan eller det nu något nervösa brudparet var närmast) avslutade vi fotograferingen och tog en lunch på en filt bakom en slottsruin. Mysigt.
13:45 Ladda
När vi ätit klart försökte vi andas lite och ladda för vigsel. Jag fick för mig att jag skulle ladda som inför en fotbollsmatch och gick lite in i "bubblan". Stampe laddade genom att få klänningen hårdare snörad. Precis då, 10 minuter innan vigseln skulle börja, gick ett av banden till klänningen sönder.
Skulle Stampe tappa hela klänningen? Skulle jag glidtackla prästen? Skulle gästerna kunna uppföra sig i kyrkan? Fortsättning följer i ett inlägg som kommer snarare än vad ni kan ana...
05:00 Vakna
Efter ett antal stressiga veckor för att få det sista klart inför den stora dagen försökte vi få fredagen så vanlig som möjligt. Allt för att kunna få till en så god nattsömn som möjligt. Ungefär lika viktigt som att vara utsövd och i balans tyckte vi att det var att ha gott om tid på lördagen. Det var helt säkert den mest genomplanerade dagen i hela våra liv, men vi ville ändå ha så goda marginaler som möjligt. Ingenting fick gå fel, om någonting gick fel fick det ändå inte påverka vårt humör, och även om det påverkade vårt humör så fick det inte hindra oss från att toknjuta av dagen. 05:00 var dagen igång (iaf för Stampe. Själv prioriterade jag skönhetssömn före skönhetssalong.)
07:00-10:00 Smink och Hår
Innan Brännpunkt egentligen hade öppnat gled Stampe in och började äga stället. Det var smink och hår, tärna som fick hår fixat, toastmadame som fixade tärnas smink o.s.v. Måste erkänna att jag inte har koll på exakt allting som fixades och trixades där på Brännpunkt, men sjukt bra blev det. Själv skjutsade jag nämligen bara ner den blivande bruden. Sedan åkte jag hem och chillade i mig en stadig frukost.
Efter en dusch, lite packning och ha putsat till det yttre skjutsade jag hem en toastmadame, hämtade en brudbukett, en tärnbukett och blommor till brudgum och bestman. Allting skapat till perfektion av Mamman, med hjälp av syster Tjoffla. Därefter drog jag ut till min Bestman i Berg (BiB). Där blev det lite FIFA, val av strumpor och lite småpanik när jag allt för sent insåg att jag glömt manschettknapparna. BiB styrde dock upp det hela med imponerande lugn. Morbror kom först till undsättning, som dock inte funkade till min kostym. Tur dock att all släkt bor nära och till slut blev det Pappan som kom med räddningen (eller om vi åkte och hämtade dem från pappan - lite suddiga minnen här).
11:10 Åka mot Stjärnorp
När brud och tärna anlände hyfsat enligt tidsplanen drog vi direkt vidare mot Stjärnorp. Där möttes vi av kusin Fotograf och hans sambo/fotoassistent (även brudens mormor och morfar var redan på plats och fick en kort förhandstitt).
11:30 Fotografering
Det blev fotografering på pir (som man inte fick vara på), fotografering på väg (som alla bilar envisades att köra på), fotografering mot ruin (som varit ett slott), fotografering i grönskan (som var grön). Vi hade fler planer på fotograferingsplatser så som torn, ravin (är inte samma sak som ruin) och hjärtträd, men allt hans helt enkelt inte med. Dessutom var det helt stööööört varmt. Hela sommaren innan hade det varit vår, men precis lagom till den stora dagen slog det om till tropisk sommar.
Fotograferingen var väl inte den delen av dagen som jag sett fram mot mest, men det var faktiskt rätt så kul det med. Alla var vackra, fotokusinen var suverän och värmen var mer skön än påfrestande. Dessutom blev bilderna superfina.
13:20 Äta
När vi alla var nära att kollapsa i värmen (oklart om den gravida tärnan eller det nu något nervösa brudparet var närmast) avslutade vi fotograferingen och tog en lunch på en filt bakom en slottsruin. Mysigt.
13:45 Ladda
När vi ätit klart försökte vi andas lite och ladda för vigsel. Jag fick för mig att jag skulle ladda som inför en fotbollsmatch och gick lite in i "bubblan". Stampe laddade genom att få klänningen hårdare snörad. Precis då, 10 minuter innan vigseln skulle börja, gick ett av banden till klänningen sönder.
Skulle Stampe tappa hela klänningen? Skulle jag glidtackla prästen? Skulle gästerna kunna uppföra sig i kyrkan? Fortsättning följer i ett inlägg som kommer snarare än vad ni kan ana...
måndag 3 november 2014
Alla helgon o sådär
Lite bilder från veckan som varit.
Snart kommer det långa inlägg om allt underbart som hände i somras. Eller?
Mina päron är på resa. Men det tänker jag inte skriva något alls om innan de är tillbaka i fruktkorgen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)