Hopp och förtvivlan, som vanligt

Igår var första gången sedan 2018 som jag lekte med grabbarna i grönområdet utan att känna mig begränsad av ryggen. Detta trots att den inte är helt återställd sedan ryggskottet och att den inte var så glad när jag klev ur sängen på morgonen.

Det blev bandy, "hajen", basket och massor annat kul. Och inte en enda gång kände jag smärta från eller trötthet i ryggen. 

På kvällen körde jag Borås-ryggpasset. Kände ingen smärta då heller. Idag har ryggen varit riktigt kass. Efter att senaste dagarna lagt till några övningar i taget har jag nu en bra gissning på vilken övning som förstör ryggen. Skulle ju kunna vara tusen andra saker också, men där är oddsen högre.

Nu Sverige - Saudiarabien (från VM-94). 

Heja Sverige!