Nu har jag släppt iväg en 6a på riktigt för första gången. Jag släppte en (nästan 2) sexa(or) förra året, men då hoppade jag ju runt i flera olika klasser. Nu har jag bara haft en klass, och nästa år finns ingen av de eleverna kvar på skolan. Sorgligt - ja. Men det har varit ett nöje att få följa dem i 2 år och de är helt klart redo för högstadiet.
En väldigt speciell klass var det - på ett positivt sätt. Så förnuftiga, men ändå så lekfulla. Man kunde sprida ut dem över halva skolan och be dem göra ett grupparbete i slumpade grupper och det funkade. Ja, man kunde typ göra vad som helst och det funkade. Det är ju drömmen för mig som älskar att variera undervisningen och hitta på nya grejer.
Fick en bra sista vecka med fotbollsdag (där lärarna slog 6orna med 4-3), en härlig avslutningslunch (där jag bröt av alla sentimentala tal med att roasta klassen) och en jättefin avslutning (där bland annat 6orna sjöng en fin men sorglig låt och vi lärare sjöng en hyllningslåt (som jag skrivit texten till) till 6orna).
Får se när jag tar sommarlov. Stampe fick ryggskott (i nacken) i fredags morse så jag skjuter lite på mina sista typ 10 timmar jag har kvar att jobba.
Min rygg var jättelovande för 2 veckor sedan. Sedan dess har det bara varit skräp. Okul. Positivt är ändå att jag fick ordning på problemet med fotleden/underbenet genom att spela lärarmatchen. Nu jobbar vi uppåt.
Godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar