Årets första icke-träning

Förra veckan var det avslutning på Froschs fotboll. Idag var Skogsfruns inte öppet, så Stampe frågade grabbarna vad de ville göra istället. De ville, inte helt oväntat, spela fotboll. Jag slog på stort och tog med dem upp till Tellbyvallen. Jag passade på att byta om till fotbollskläder jag också. "WOW! Vad snygg du är!", sa Frosch. "Är jag snygg?", svarade jag. "Ja, du ser ut som en riktig fotbollsspelare." 

Sedan blev det dryga 1,5 timmar på Tellbyvallen innan jag lyckades övertala grabbarna att åka hem. Hann bli lite kompis med vaktmästaren också. Det är alltid en bra idé att vara kompis med vaktmästaren. Administratörer och vaktmästare. 

Jag höll på att skrämma livet ur Frosch när vi spelade också. Han skulle rulla in bollen i öppet mål och min kropp kunde inte låta bli att glidtackla. Inte mot honom givetvis utan mot mållinjen för att stoppa skottet. Om jag kan glidtackla med min rygg? Min rygg är gjord för glidtacklingar. Kasta inkast - Nej. Stanna upp i en löpning - inte alltid. Lyfta ett knä för fort - farligt. Glidtackla - inga problem. Frosch blev rädd, men överlevde. Det blev hörna. 

Appen har börjat som sin bror att kommentera när han spelar. Härligt med 2 kommentatorer till matchen. Roligast var ändå att han ändå hann med att ropa "Härligt nummer 3!" till mig hela tiden. 

Nu ska vi se på film. 

Ciao!