Västervik fortsatte att vara succé. Grabbarna lekte med kusiner och sysslingar, gick skattjakter, badade och var allmänt fria. Extra kul att se Appen kunna springa omkring så fritt. Extra kul också att se Frosch spela fotboll med helt okända barn (första gången var de okända, sedan var de hans bästa kompisar). Bästa kompisarna var typ 6-16 år gamla. Tänk vad (ännu mer) kul han (och säkert lillebror med) skulle kunna ha på en sån där inhängnad plan om några år.
När vi kom hem från Västervik hade min rygg ett par riktigt bra dagar. Sedan gick jag till sjukgymnasten och det blev 14 steg bakåt. Var sugen på att ligga och tycka synd om mig själv hela dagen igår. Istället åkte vi till Kolmården. Var en pina först, men efter ett tag gav det med sig och det blev en fantastisk dag. De där årskorten var ett av de bästa besluten någonsin.
På Kolmården hann vi inte se så många djur. Frosch och jag såg björn med ungar. Appen kastade pinnar bland getter och får. Frosch klappade getter. Appen gjorde premiär med karuseller (körde Skalmans bilar, Viktoria och Flygande mattor). Frosch åkte en hel del han med. Det var lite längre köer än tidigare när vi varit där, men det löste Frosch genom att skaffa sig vänner i kön. I kön till Godiståget träffade han en tjej från Stampes jobb som han höll i handen genom kön och sedan ville sitta bredvid. I kön till MiniHopp började han leka med en danska som hette Luna. Sedan tog han hennes hand och så gick de så genom kön och satt bredvid varandra när de åkte.
Stampe och jag gjorde dagens goda gärning då vi, från vår fina utkiksplats som vi åt på, såg en liten ledsen tjej irra iväg längs gångvägen. Stampe lyckades i myllret se vem som såg ut som en förvirrad pappa och jag sprang och styrde honom åt rätt håll. Slutet gott allting gott.
Hej hej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar