I dag fyller han år vår lilla Frosch. Den där lille killen som befriendar simskolelärarna innan första lektionen ens börjat. Han som springer in till brorsans avdelning på förskolan för att fråga fröknarna om lillebror ätit bra idag. Han som vill ha fullt ös nästan hela tiden, men ändå så lugn. Han är magisk, han är vår, han är Frosch.
Nu skulle man ju även kunna skriva deppvackra saker om att tiden går för fort och att man vill stanna tiden. Men det skiter jag i. Frosch är fantastisk nu och jag är Helt säker på att han kommer vara det alltid. Han gör världen till en bättre plats och det kommer han alltid att göra.
Igår nämnde jag ju att jag var imponerad över Froschs huvudräknande. Idag var jag mer chockad. Vid matbordet frågade han vad 10+10 var. Sen räknade han ut det. "10, 11, 12... 20!" Jag tyckte att han räknade utan att ta hjälp av någonting och jag förstod ingenting. Stampe sa då att han tittat på fingrarna på min ena hand och räknat. Lite senare frågade Stampe honom vad 8+8 var. Då lägger han sig med pannan mot golvet och räknar blundandes "8, 9, 10... 16!". What? Man kan inte räkna uppåt från 8 till 16 och samtidigt hålla koll i huvudet på att det är just 8 man lagt till. Sen gjorde han samma sak med 8+7. Hur gör han?
Hur som helst... Grattis på födelsedagen världens bästa Frosch!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar