Nu ska jag berätta om vår Egypten-resa 2010. Så det så.
En kylslagen onsdagsmorgon i December kröp 4 små varelser ut ur sin nattgömma och in i en väntande bil. Bilen hade väntat hela natten på att få sträcka ut över de vita vidderna och mötte de 4 varelserna med små brummanden och en jullåt. Den lilla varelsen som kallades "Jag" kände genast igen jullåten som strömmade ut ur avgasröret och trummade försiktigt med ett finger på ratten, i takt med melodin. En lätt dimma omslöt bilen under färden mot det stora metallfågel-fältet i norr. "Jag" styrde med säker hand mot det hägrande målet med den vakande varlesen "Bror" vid sin sida. I tryggheten där bakom kunde "Stampe" och "b" till och med finna ro nog att till och från sluta sina små ögon till stillsam vila. Sedan, efter lite förseningar p.g.a. radarhaveri, så flög jag och Stampe till Egypten.
Dom första 24 timmarna var både min och Jannas mage i fint skick. Sen var det slut med det. Jag tog första skiftet med magproblem. Ett tag var jag helt väck i skalle och kropp p.g.a. magen, men efter lite inhemska supermediciner så fick jag den under kontroll framåt söndagen. Sedan tog Janna över med magproblem som inte påverkade resten av kroppen lika mycket men som fortfarande inte gett med sig. Om jag ska se till att få ihop alla dåliga saker i det här stycket så kan jag ju fortsätta med att ta upp det sämsta av dom alla nu med en gång. Vi fick inte snorkla i havet. Inte en enda sekund. Att stå precis intill den vackraste natur-grejen jag någonsin upplevt och inte kunna gå ner i den är lite tråkigt.. Det känns lite som att gå på bio men inte få se någon film. Fåtöljerna är ju fortfarande sköna och snacksen är goda, men man missar lite själva grejen. En annan sjukt dålig grej är korkade människor. Jag vill inte dra några hela nationaliteter över en kam, men ryssar och tyskar mellan 40 och 65 år är ju inte direkt mina idoler. Mitt tips är att investera rejält på dessa marknader på lång sikt. Generationerna som kommer bakom kan omöjligt vara mer korkade. Den sista dåliga grejen är att dom flesta Egyptiska försäljare fortfarande är lika overkligt jobbiga. Janna skulle ha handlat en massa onödiga (och några andra) grejer om det inte vore för försäljarna. Men dom verkar övertygade om att taktiken fungerar på turister. Kanske är det andra turister? Kanske är det ryssar och tyskar mellan 40 och 65 år? Annars kanske någon kan tipsa Gekås i Ullared om att ställa en anställd i varje gång som frågar "Where are you from?!?" till precis alla som passerar. Då kanske man i den 80 gången verkligen vill stanna och berätta ditt livs historia och köpa allting som finns där.
Varför åker man då till Egypten för 3:e året i rad? Snorklingen är ju vår klart starkaste anledning. Heeelt sagolikt när det inte är badförbud.. Och ännu bättre då "vårt" hotell ligger precis på ett helt fantastiskt rev och det är riktigt varmt i vattnet. Men sen så är ju inte (nästan) garanterad sol som avbrott från vår vinter helt fel heller. Att man dessutom kan få resa, lyxigt boende, god och varierande mat, god dryck, ett gäng med pooler... ja verkligen bara kunna slappna av och njuta en vecka, för samma pris som ett halvtaskigt hotell i medelhavet eller en flygstol till Thailand är ju sweet.
Det blev inga utflykter den här gången. Vi var inte lockade av de utflyktsändringar som dykföretaget gjort och övriga alternativ satte magarna lite stopp för. Så vi är inte så rika på nya upplevelser. Däremot är vi utvilade, solbrända och lite lyckligare.
Nu ska jag titta på slutet av skidskyttet. Janna kanske har något att tillägga om resan. Annars så får ni väl fråga om det är något ni vill veta. =)
Hallo Godmornink!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar