När man har mycket att göra så är det bra att bryta av med att göra mycket annat. Det har vi gjort i helgen. Vi har glömt bort vidrig hyresvärd, dubbla hyror och packande genom att ha en helg späckad av roliga saker. Nu är vi på gång igen.
I fredags så åkte Janna tidigt ner till Tranås för att jobba. Jag åkte istället för att intervjuas för jobb. Sedan skulle jag ju ha gott om tid att ta mig ner till Vimmerby och hintade t.o.m. om att jag kanske kunde hjälpa till med förberedelser... Men jag blev fördröjd av en av dom bästa fördröjningarna någonsin. Dom ringde nämligen tillbaka från intervjun jag varit på. Dom älskade mig. Eller ok, det vet jag inte om dom gjorde, men dom ville iaf anställa mig. Nu får vi se om jag tar löneerbjudandet jag ska få nästa vecka. Jag är ju ganska så kräsen när det gäller pengar...Hur som helst så är jag fortfarande hundraprocentig på anställningsintervjuer :p
Jag hann givetvis ner till Vimmerby i tid för Emmas student ändå. För er som inte varit på en student i Vimmerby kan jag säga att det är ungefär samma procedur som i Lkpg. Emma var givetvis den bästa på att studenta i hela Vimmerby och studentfirandet på Junibacksgatan 17 var jättetrevligt (snälla och roliga släktingar, god mat och sjukt goda tårtor).
På lördagen åkte vi hem och mellanlandade i Lkpg för att sedan fara vidare till Ljungsbro och Cloettavallen. Ja jag skulle spela en "tidigt seriefinal" i fotbollen. Jag tycker att det var tydligt att det var seriens 2 bästa lag som möttes och om vi och Mantorp håller den nivån som vi höll i lördags så ska vi slå alla andra lag i serien med 3-4 bollar. Nu var det ju dock inget annat lag vi mötte utan det blev en väldig jämn match där vi tyvärr förlorade med 0-1. Det kunde lika gärna ha blivit 3-0 till oss, eller till dom, eller 2-2... Små marginaler, inget att gräva ner sig över, ta nya tag o.s.v.
Jag kan idag avslöja för alla som tror att mittbackar är dom som springer minst på en fotbollsplan att så inte är fallet. Åtminstone inte om ens mittbackskollega inte gillar att springa några längre sträckor och motståndarlaget gillar att slå långa bollar. Då måste man springa lika mycket som båda det andra lagets forwards springer tillsammans. Typ. Det var väldigt länge sen jag sprang så fullständigt slut på mig i en fotbollsmatch och det känns i benen idag. Som mina ben känns måste en pet-flaska känna sig när någon druckit upp allt innehåll och den sedan låtit den stå ett bra tag med korken på så att den liksom börjar knögla ihop sig själv av undertrycket.
Efter matchen var det raka vägen till personalfest på badet. Jag och bror hade förberett lite tävlingar på temat Vatten. Det var mycket vatten. I muggar, i kannor, i vattenpistoler och framför allt i vattenballonger. Laget Janna var med i vann, men vårt lag tycker jag nog var snyggast, för vi hade skärmmössor. Efter tävlingarna åt vi god mat och umgicks utan så mycket vatten. Det sämsta med kvällen var att Jannas ögon inte gillar att komma från "pollenfria" Tranås till gräspollenmetropolerna Linköping-Ljungsbro.
Idag har det regnat, mest hela tiden. Då blir det mindre pollen.
Imorgon ska jag skriva ett inlägg om någonting helt annat. Läs det.
Godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar