Det här är ju en blogg. Fördelen med en blogg, jämfört med en jävla dagbok, är att man får skriva vad man vill. Det får man kanske i en dagbok också men där känns det ju vettigare att skriva vad som hänt under dagen. Det hörs liksom på namnet: DAGbok. En blogg däremot.. Smaka på ordet: BLOGG. Det hörs ju att man kanske ska fokusera mer på onödiga saker. Typ som att försöka få det till att det inte är en dagbok. Man är vad man äter, det här är en blogg.
Nu på kvällen (det handlar alltså inte om dagen) har vi ätit en brakmåltid. Till förrätt var det blandad Thai-mat, till huvudrätt var det kantarellmackor och till efterrätt blev det oboy med mörk mintchoklad i. Det var minst lika gott som det låter. Och tycker ni inte att det låter gått så får ni smaka lite mer på orden.
Ska man skriva någonting om Idol-Oleg så ska man nog passa på nu. Han kommer garanterat att uttjatas till max. Efter alla tusentals sökande genom åren som blivit överraskade över att dom egentligen var fullständigt tondöva (och inte alls dom superstjärnorna som dom trodde) var det kul att för första (?) gången se någon som blev uppriktigt förvånad över att han fick en massa lovord (och en guldbiljett) trots att han nog mest såg sig själv som en ploj. Kan man säga att någon ser sig som en ploj?
Kan ni stava till San Marino? Läspa inte i tanken, dubbeldutta inte i farten och kom ihåg att det är jättelätt att stava till. Fundera inte ens på det helt enkelt. Tyskland, Frankrike, Danmark, Italien, San Marino. Alla är de länder. Facit finns i frågan. Lycka till!
Jag är inte helt kry ännu, men det kanske ni misstänkte. Jag skriver mer när halsen är lite motsträvig mot att prata. Alla författare är gynnade av en kronisk halsinfektion. Jag är inte författare (för tillfället) och min krasslighet är inte kronisk (mer än för tillfället).
Det här blev inte riktigt som jag tänkt mig. Jag ska nog gå hålla mig till att skriva en jävla dagbok. Lycklig är jag iaf. Det är en bra grej.
Tjarå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar