Jorpadjur i glasbur

Igår blev det en promenad på sisådär 9 km. Passerade bland annat genom en julmarknad och ett par affärer. Vi köpte även en en. En liten en.

Idag åkte jag tidigare från jobbet för att sätta mig i en glasbur. Jag satt på en stol i en glasbur som uppskattningsvis var 1,70 hög, någon decimeter mer än axelbred på bredden och några centimeter längre än vad mina knän stack ut framåt. Utöver lilla jag fick i denna glasbur även plats en massa slangar och en apparat som man kunde andas in i. När jag satt mig, dörren stängts och jag fått blåsa i apparaten på några olika sätt så lät dom mig (helt ovetandes) andas in kolmonoxid. Det är inte nyttigt. Det är ju sånt man dör av. Men det var visst "bara" lika mycket som i en halv cigarett. Det drog jag in i ett andetag. Lite senare fick jag en dos till. Sedan sa Oldsberg (eller någon annan) "ni är välkomna ut ur burarna" och jag fick byta maskin medan fler personer anlände. Nu fick jag inför 4 nyfikna kvinnor hyperventilera i en maskin som skickade ut mycket obehaglig luft. Tänk er den typen av luft det är ute när det är -30 grader. Luften var dock inte kall. Tydligen var det till för att provecera mig (eller mina lungor). Hyperventilation är inte heller något jag rekommenderar. Efter 4 minuter så var jag dock färdig och kunde dreggla ut allt saliv som jag inte kunnat svälja med maskinen i munnen. Sedan fick jag andas i en maskin som skickade ner ljud i mig. Därefter sa kvinnan, som hela tiden klagat på att jag inte andas normalt när jag andas normalt, att jag hade varit jätteduktig och att jag fick gå hem. Sedan dess har jag hostat som en tokig.

Nu en pepparkaka.

Ciao!