lördag 19 november 2011

Kanske

Vi tränade ben idag, Janna och jag. Vi får se hur det känns dom närmaste dagarna. Kanske skulle ha en rullstol ståendes just in case. Än så länge känns det dock inte så mycket i benen. Kanske blev ett sämre  pass än senast. Det lär märkas.

Nu har jag, väldigt kort, fått förklarat för mig hur det kommer sig att det är den omöjliga och tragiska kärleken som är den stora kärleken. Man ska bortse från allt det dåliga och se hur kära personerna är dom få stunder som dom faktiskt är lyckliga. Och så undrar folk varför så många stannar kvar i sina urusla förhållanden allt för länge... :p Personen som förklarade för mig är dock i ett mycket bra förhållande och jag är övertygad om att de är mycket mer kära i varandra än vad dom i twilight är. Ja ja, jag vet att det är en film, men ni förstår vad jag menar. Jag menar inte att den största kärleken är den som är mellanmjölk hela tiden. Det jag försöker säga är helt enkelt att jag inte tycker att kärleken växer av att det är dystert hela jävla tiden och att man tar sig igenom att man beter sig illa mot varandra. Thats not my kind of romantic. Men smaken är ju som baken - fyllig.
Den här helgen blir nog en slapparhelg. Det känns faktiskt inte helt fel efter en fullspäckad vecka.

Mina föräldrar har kommit hem från Turkiet och Jannas föräldrar har åkt till Thailand. Välkomna hem och ha en trevlig resa!

Jag backade in i en stolpe idag. Den var bakom en stolpe och kom fram först när jag vände mig om för att se att det inte kom bilar från andra hållet. Så det kan jag ju försöka skylla på, men det var pinsamt dåligt att inte ha tittat innan att det stod en stolpe där. Nu kan jag inte räkna mig som mästerbackare längre. Dessutom blev det ett jack och en repa i stötfångaren. Jag vet inte vilket som är värst.

Messi är med i en tv-serie på sexan. Han spelar en konstnär. Kan det stämma?

Tjarå!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar